tekning.se

Torsdag kväll. Elitseriepremiären avklarad, första förlusten likaså, och det finns så mycket att säga, att jag inte vet var jag ska börja. Med att Skellefteå AIK såg ut precis som alltid, med en herrans massa felpass, glimtar av finlir och hysteriskt mycket slarv med puck.

HV71 i premiären, Frölunda på lördag. Underbar start på den ”andra svåra säsongen”. Jag hade inte räknat med vinst. Verkligen inte. Jag trodde på ett mål från Lee Gorens klubba, och det fick jag. Men jag hade räknat med hockey i tre perioder, inte i en. I första perioden gjordes matchen alla tre mål. Två av HV71:s kapten Johan Davidsson, och ett från Min Nya Gud (läs: Lee Scorin’ Jävla Goren). Till och med tog det inte mer än knappt nio minuter att peta in dom tre puckarna.

Sen spelades det lite hockey. Första perioden bjöd absolut på en hel del schysst spel, men dom två sista? Nej tack, sådan hockey vill jag inte se. Vet bitvis inte ens om jag kan kalla det hockey. Med en domare, en tysk vid namn Daniel Peiechazek (ska inte ens försöka uttala det), som tydligen hade blåst sönder Luleås match tidigare i veckan. Jo tack, det fick även vi befara. Utvisningar för saker jag inte tror att någon förstår, plus att han valde att inte blåsa för helt uppenbara saker. Nej, jag tar Lärking på isen alla dagar i veckan för honom. DET är stora ord från mig.

Var var Bergskedjan? Öberg hade svårt att hantera pucken, vilket ledde till att varken Söderberg eller Renberg kom till sin rätt. Förra årets jobbarkedja, Ramstedt-Krekula-Petterström, fortsätter i samma banor, jobbar hårt, kämpar matchen igenom, håller skallen högt. Men producerar tyvärr inte särskilt mycket poäng. Inga idag. Bästa kedjan, var den med Den Finska Terriern, Dansbandskungen och Min Nya Gud. Det vill säga: Koskenkorva, Ericsson och Goren.

***

Nej, jag måste släppa det här nu. Andas en stund. Sova med fienden. Therese, HV71-bloggens innehavare, är på besök i ”schtaan”. Hon sa innan att HV bara skulle våga förlora på hennes födelsedag, vilket dom inte gjorde heller. Men inte ens hon jublar ikväll. Det var inte bra hockey, från något av lagen.

***

Skellefteå Kraft Arena är fortfarande lika underbar. Jag älskar stället, nästan lika mycket som jag älskar min lägenhet. Men jag hatar kidsen. Hade en hoper med kids framför mig, och det var bara ogjort att jag skulle sparka ner dom och trampa på dom. Om ni är på hockey, se hockey. Hoppa inte, slåss inte, slamsa inte, stampa mig inte på tårna var femte minut och ta för guds skull av er dessa jävla mössor som får ert huvud att vara tre decimeter högre. Dom må vara i de rätta färgerna, men när ni skuttar omkring som om ni vore på lågstadiedisco, är dom sjukt mycket ivägen! Stå still, se hockey och stör mig inte. Jag är fokuserad.

***

Veckans västa: Vet inte om jag är mest irriterad på ovan nämna kids, domaren eller bristen på kärlek på isen?

Veckans välförtjänta: Therese som åker 110 mil för att se sitt HV71. Cred!

« Tidigare inlägg